
Väder och årstider i Antarktis
Dramatiska årstider, extrema temperaturer och imponerande vindar bidrar till att göra Sydpolen till en av de mest intressanta väderplatserna på jorden.
Om du aldrig har besökt en polardestination undrar du förmodligen vad du kan förvänta dig vädermässigt när du reser till Antarktis. Även om du har tillbringat tid vid den norra polcirkeln är Antarktis en helt annan upplevelse. Den höga höjden och den enorma landmassan gör Sydpolen betydligt kallare än sin norra motsvarighet. Temperaturen är visserligen bara en del av den antarktiska vädergåtan. Här är en överblick över hur väderförhållandena ser ut på jordens sydligaste destination:
Årstider i Antarktis
Antarktis har endast två säsonger: sommar och vinter. Eftersom Antarktis ligger på södra halvklotet sträcker sig sommaren från oktober till februari. Under denna tid skiner solen nästan alltid. Dagarna blir snabbt längre på sommaren tills solen så småningom inte går ner alls. Detta fenomen kallas midnattssol. Även om det finns flera platser på norra halvklotet som upplever detta eviga solljus under halva året, är Antarktis den enda platsen i söder där man kan se midnattssolen.
Januari är den varmaste månaden i Antarktis, där medeltemperaturen klättrar upp till 0 grader på Antarktiska halvön. Men medeltemperaturen varierar från 10 till 60 minusgrader, beroende på hur långt inåt kontinenten du tar dig.
Om någon befinner sig i Antarktis när vintern kommer stannar de tills sommaren återvänder. När vintern kommer slutar flyg och fartyg att resa till och från Antarktis, eftersom väderförhållandena blir alltför ogynnsamma att färdas i. Vanligtvis är det bara forskare som får uppleva den antarktiska polarnatten. Den här tiden är en dröm för astronomer, eftersom det fullständiga mörkret gör att de får en enastående utsikt över universum. Klimatologer har också fullt upp under denna tid på året med att spåra och jämföra temperaturerna på och under kontinentens yta.
EXPEDITIONSKRYSSNING I ANTARKTIS UNDER SENSOMMAREN: Februari–mars
Om du väljer att åka på en expeditionskryssning till Antarktis i februari eller mars får du uppleva kontinenten under sensommaren. Det ger en mängd fördelar, bland annat möjligheten att utforska området på närmare håll eftersom isen smälter och faller isär, men också bättre chanser att få syn på valar.
Vilka valar kan vi få syn på?
Sensommaren är den bästa tiden att spana efter valar i Antarktis. De vanligast förekommande valarna är knölvalar, vikvalar och späckhuggare, men det är även möjligt att få syn på många andra valar. Det kan vara blåvalar, sillvalar, sejvalar, sydkapare och kaskelotter.
Och hur är det med pingviner?
I mars växer de bedårande pingvinungarna till sig. De börjar täckas med fjädrar som sedan utvecklas till den vuxna fjäderdräkten. Ungarnas föräldrar kanske redan har gett sig ut på havet för att börja förbereda sig för sin egen ruggningsperiod.
Varför åka under den här årstiden?
Om du är en upptäcktsresande som vill se så mycket av Antarktis som möjligt ska du välja en sensommarkryssning. När polarisen smälter kommer vi fram till platser mycket längre söderut som inte är åtkomliga under andra årstider. Under sensommaren får du garanterat uppleva djurlivet och Antarktis orörda och storslagna landskap.
Nederbörd
Om du tror att den antarktiska kontinenten är en konstant våldsam snöstorm har du helt fel. Även om snöstormar förekommer på Sydpolen är de sällsynta och de beror vanligtvis på vindar som blåser upp lössnö snarare än en snöfall. Det snöar inte särskilt ofta – kontinentens genomsnittliga årliga nederbörd är 5 centimeter. Antarktis är tekniskt sett en öken och en särskilt torr sådan. Det beror helt enkelt på att den kalla luften inte kan bära mycket vatten. Det kommer ingen nederbörd utan fukt och det blir ingen fukt utan värme.
Då undrar du säkert varför kontinenten är täckt av snö om det sällan snöar. Även om det inte förekommer mycket nederbörd per år stiger inte temperaturerna tillräckligt högt för att smälta bort snön. Allt snöfall ackumuleras tills det packas till is.
Vind
De dramatiska höjdskillnaderna i hela Antarktis leder till imponerande och oroväckande vindhastigheter. På kontinentens kustregioner uppstår vad som kallas katabatiska vindar eller vindar som blåser nedför sluttningar. Dessa vindbyar drar sig in över de planare, nedre delarna av Antarktis och når regelbundet hastigheter på upp till 100 km/h.
Även om det är genomsnittet så finns det vindbyar som når betydligt högre hastigheter. Det är inte ovanligt att det förekommer hastigheter på upp till 160 km/h. Den högsta vindhastigheten som någonsin registrerats på kontinenten nådde 320 km/h. På Sydpolens högre höjder blir det å andra sidan inte särskilt blåsigt, den genomsnittliga vindhastigheten där är bara cirka 19 km/h.