Whiskyns ädla konst

Skapandet av ”livets vatten”

Whiskyns ursprung är svårt att fastställa exakt. En teori gör gällande att destilleringsprocessen som är avgörande för whiskytillverkning kan ha uppfunnits i Mesopotamien för omkring 4 000 år sedan och att den började användas för alkoholproduktion på 800-talet. Kunskapen kan ha förts till Europa av munkar på resa under de kommande århundradena. Men ingen vet säkert.

Kanske var det bristen på druvor att göra vin av som gjorde att invånarna på Brittiska öarna i stället valde att använda sig av korn, vete och råg. Resultatet blev whisky. Ordet ”whisky” i sig har gaeliskt ursprung i ordet ”uisge”, en förkortad variant av ”uisge beatha”, vilket betyder ”livets vatten”. På latin blir detta ”aqua vitae”, vilket är anledningen till att vi kallar brännvin för akvavit i nordiska länder.

Pågående debatt

Även om whiskyns historia är omgiven av mystik kan man med säkerhet säga att whisky har sitt ursprung någonstans på Brittiska öarna. Exakt var är dock en annan fråga. Är det i det skotska höglandet som Skottlands mest välkända exportvara blev till? Eller är det irländarna som kan säga sig ha rätt till ursprunget för ”livets vatten”?

De två länderna stavar till och med dryckens namn olika. På Irland och i USA stavas det ”whiskey”. Den skotska varianten ”whisky” används i Kanada och Japan. Eftersom vi kommer att fokusera på skotsk whisky har vi valt den stavningen.

Oavsett om det är Skottland eller Irland som är ursprungslandet så dröjde det inte länge innan bosättare i Nya världen började producera sin egen whisky. Bourbon är en amerikansk whiskey gjord av majs medan Kanada stoltserar med en whiskytradition där råg används. Japansk whisky är av skotsk typ och har gjort stora avtryck under senare år med produkter som väcker beundran både i den nya och gamla whiskyvärlden.

• 
• 
• 
• 
Foto: Scott Jessiman Photo/ Shutterstock, Shutterstock och Jeremy Sutton Hibbert

Kriterierna för skotsk whisky

För traditionella whiskyälskare går knappast något upp mot autentisk skotsk whisky, eller ”scotch”. För att en skotsk whisky ska ha just denna benämning måste den vara gjord av vatten och mältat korn och vara lagrad i minst tre år på ekfat. Det får inte förekomma några tillsatser utöver vatten och färgämnen, och whiskyn får inte buteljeras med mindre än 40 procent alkohol. Självklart måste whiskyn också vara producerad i Skottland.

Skotsk whisky delas in i fem olika typer från olika regioner: Lowlands, Highlands, Speyside, Campbelltown och Islay. Varje område har sin egen historia när det gäller whiskyproduktion och destillerier, och de olika typerna av whisky har sina egna distinkta smaker, aromer och texturer.

Det brukar sägas att hemligheten bakom fantastisk skotsk whisky är det lokala vattnet. Skotska destillerier har alla nära till källor av hög kvalitet och främjas av det fuktiga klimatet. Regnet filtreras genom de idylliska hedarnas torv och får karaktär av jorden, något som kanske bidrar till smaken hos den whisky som produceras här.

Blended och single malt

Skotska whiskydestillerier kan tillverka whisky av vilka spannmål som helst, men whisky med benämningen ”scotch” måste ha mältat korn som en av huvudingredienserna. Ren maltwhisky gjord på mältat korn blandas ofta med en whisky gjord på en annan typ av spannmål eller en annan maltwhisky. Resultatet blir då en blended whisky. Resultatet är ofta en djup och komplex kombination av dofter och smaker.

Men det verkliga storverket inom whiskytillverkning är utan tvekan single malt. Precis som namnet antyder innehåller single malt bara en typ av maltwhisky som inte har kombinerats med något annat. Denna metod innebär att smakprofilen för den specifika malten verkligen får stå i centrum. Single malt är dyrt och kostnaden är direkt kopplad till hur länge whiskyn lagras på ekfat. Vissa sorters single malt har lagrats i flera årtionden och har prislappar på tiotusentals kronor.

En studie i tålamod

För att göra skotsk whisky måste man börja med huvudingrediensen: mältat korn. Mältningen av kornet börjar med att blötlägga det, sprida ut det på ett golv och värma upp det tills dess att det börjar gro. Groddarna torkas därefter med varm luft och ibland placeras de ovanför brinnande torv vilket ger malten en rökig karaktär. Stora mängder malt produceras i stora anläggningar och säljs till enskilda destillerier men det finns några destillerier som tillverkar sin egen malt.

Mältningsprocessen producerar olika enzymer i malten som behövs för att omvandla stärkelse till socker, som i sin tur bryts ned av jäst under 48 timmar. Den resulterande alkoholhaltiga vätskan som skapas vid fermentering destilleras sedan ett antal gånger och förfinas genom att upphettas tills den blir till ånga, varpå den kondenseras och åter blir flytande.

När den värdefulla vätska som ska bli whisky droppar ur pannan och in i den behållare som kallas för ”spirit safe” är den klar och doftfri och har inte mycket mer smak än rökigheten från torven. Efter detta steg kommer whisky som är gjord på vatten med hög kvalitet att lagras på ekfat som kan ha innehållit bourbon, sherry, madeira, vin eller till och med öl tidigare.

Därefter börjar den långsamma processen för att utveckla komplexa smaker och färg från ekfaten. Det tar minst tre år, men processen pågår ofta i 10, 12, 18 eller 25 år – eller ännu längre. Ju längre lagringen pågår, desto mer speciell blir flaskan.

Kom till Islay och ta en whisky

Islay är en relativt liten ö på Skottlands västkust. Här finns nio ikoniska destillerier som alla producerar en distinkt, rökig typ av whisky med toner av salt från det närliggande havet. Du kommer att kunna besöka ett av dem och avnjuta slutresultatet av tillverkningen på en expeditionskryssning med Hurtigruten. Slàinthe mhath!