Renar
Renar är en livsviktig del av samernas kultur, då de ger människor allt från kläder till mat. Man håller dem i hjordar som flyttas långa sträckor i takt med de skiftande årstiderna.
En livsstil
Renar och renskötsel har varit en viktig källa till handel och en livsstil i Norge under lång, lång tid.
Fossiler och arkeologiska fynd visar att renarna kom in i landet för mer än 12 000 år sedan.
En tuff hjort
Renar är tåliga djur - vilket är praktiskt i de kalla och blåsiga norska stäpperna och bergen. Man föder upp hjordar för att få mat, skinn, verktyg och för att dra slädar och vagnar. Hanen väger normalt 70-150 kg, medan honan är lite mindre och väger ca 40-100 kg. Kalvningssäsongen är från april till juni.
Både hanar och honor har horn som växer ut varje år. De äter gräs, blad, örter, lavar och till och med svampar. Vintertid gräver de fram sin föda genom snön.
Som att driva renar
I Norge är det till största delen samerna som driver renskötsel. Traditionellt sett var detta en nomadisk verksamhet där renarna ofta flyttades flera hundra kilometer mellan sommar- och vinterbetesmarker.
Med tiden ersattes detta nomadiska levnadssätt till stor del med bara ett sommar- och ett vinterboende.
Var hittar jag renar i Norge?
Det finns uppskattningsvis cirka 25 000 vilda renar och mer än 200 000 domesticerade renar i Norge i dag.
På Finnmarksplatån hittar man den största koncentrationen av tama renar. Där har samefolket i århundraden flyttat sina hjordar fram och tillbaka från inlandet till kusten varje år. Även längre söderut håller man renar som boskap i viss utsträckning. Här finns det också vilda renar som under strikta begränsningar kan jagas.
