Havsforskning på fartyget
Våra fartyg har samlat in data om de vatten vi färdas i och gett forskare en bättre förståelse för havet ända sedan 1930-talet.
FerryBox
En anspråkslös grå låda sitter i maskinrummet på några av våra kustfartyg. När fartyget färdas längs den norska kusten hörs ljudet av en liten pump som suger upp havsvatten till den mystiska lådan varje minut.
Detta är mätinstrumentet FerryBox. Inuti lådan finns en rad olika fascinerande sensorer som analyserar havsvattnets temperatur, salthalt, syrehalt, klorofyll, organiska kol, partikelinnehåll och andra viktiga variabler.
Data som samlas in av FerryBox överförs sedan via satellit till Norwegian Institute for Water Research (NIVA) som ingår i ett globalt projekt som går ut på att lära sig mer om havet. Forskare analyserar datan för att kunna övervaka och förstå variationer i havsmiljön. Datan spelar en viktig roll för att ta fram mer tillförlitliga modeller och för att kunna förutspå havens framtida tillstånd.
Kai Sørensen, Senior Researcher på NIVA, var en av dem som introducerade FerryBox i Norge för tjugo år sedan. Sørensen menar att denna viktiga forskning skulle vara betydligt svårare att genomföra utan Hurtigrutens hjälp.
”Fartygen samlar in data varje vecka, vilket resulterar i mer exakta resultat och påskyndar processen. Alternativet skulle vara att använda flera separata båtar, vilket hade gett mindre data”, säger han.
Tecken på förändring
Den insamlade datan har resulterat i några viktiga upptäckter. En av dem är den allt mörkare kusten. ”På ytan kanske det inte verkar som ett mörkare hav har någon betydelse”, säger Sørensen. ”Men vad som händer är att klimatförändringarna ger varmare vintertemperaturer, vilket gör att sötvatten från träsk och älvar i inlandet för med sig mer organiskt material ut i havet”, förklarar han.
”När näringsämnen från inlandets sötvatten blandas med saltvattnet kan det leda till mer algblomning. Algblomningen kan i sin tur förgifta fisk i närheten. Vi har redan haft problem med detta i vattenbruk i Nordnorge”, säger Sørensen.
Han är dock hoppfull. ”Som tur är får vi regelbundet värdefulla data från varje FerryBox på Hurtigrutens fartyg. Detta gör att forskare som jag kan kontrollera den kort- och långsiktiga uppvärmningen av haven samt när och hur länge algerna blommar.”
Sørensen berättar sedan att ”FerryBox kan mäta klorofylljus som är kopplat till algbiomassa. Den kan även avläsa pH-värden, vilket är en indikator på hur fossilbränslen och koldioxid påverkar haven, så kallad försurning.”
”Vi testar även en av FerryBox-systemets senaste funktioner som innebär att den kan samla in mikroplastprover längs rutten. Proverna kan sedan analyseras i våra NIVA-laboratorier”, tillägger han.
Tillgängligt för dig
Som gäst hos oss får du chansen att lära dig mer om havet. Data från FerryBox visas på interaktiva konsoler i vissa fartyg, vilket ökar medvetenheten kring viktiga miljöfrågor.
Sørensen är väldigt nöjd över gästernas reaktion. ”Vi tänkte att de kunde vara intresserade över hur havet mår, men vi förväntade oss inte ett så stort engagemang! Vi la till information om vår forskning på konsolerna och gästerna lägger mycket tid på att lära sig mer”, säger han glatt.
”Ny teknik har gjort en stor skillnad i vår förmåga att förstå haven. Data från varje FerryBox på Hurtigruten har varit avgörande i att ta oss dit vi är idag och kommer att fortsätta spela en viktig roll i framtiden”, sammanfattar Sørensen.
”Jag tror att våra insamlade data tillsammans med avancerad forskning, kan hjälpa oss möta klimatförändringarna och bygga en mer hållbar framtid.”
