Hur uppstår norrsken?
Norrsken har alltid förekommit på vår planet. Dinosaurierna levde, precis som vi, under deras sken. De är en beständig del av vår värld. Vad ligger då bakom denna underbara uppvisning?
Före forskningen
Norrsken har alltid eggat människors fantasi. Våra förfäder förklarade dem med berättelser om gudar och monster, vilket gjorde att gemene man antingen respekterade, fruktade eller avgudade himlens ljus.
Med tiden förvandlades berättelserna till legender och myter inom de olika kulturerna i Arktis. Idag vet vi hur norrsken (och sydsken) uppstår, men den magiska, näst intill mytiska upplevelsen förblir densamma.
Hur uppstår ett norrsken?
Ett norrsken uppstår när laddade partiklar kraschar in i jordens atmosfär i hög hastighet. Partiklarna kommer i vågor från solen och färdas i hastigheter på mellan 300 och 500 km/s – ett fenomen som kallas för solvind.
En bråkdel av solvindens partiklar kolliderar med jorden då den roterar runt solen. Omkring 98 procent av partiklarna reflekteras av jordens magnetfält och fortsätter sin resa ut i rymden. En liten andel partiklar slinker dock förbi magnetfältet och dras därefter nedåt mot de magnetiska polerna.
När de laddade partiklarna sedan kolliderar med atomer och molekyler högt upp i atmosfären emitteras distinkta färger innan atomerna återgår till sitt ursprungliga tillstånd. Detta skapar två ljusringar kring jordens norr- och sydpol, mer kända som polarskensovalerna.
Vad ger ett norrsken dess olika färger?
Jordens atmosfär består av olika slags atomer, beroende på vilken höjd man talar om. Det är dessa atomer som aktiveras när de kolliderar med partiklar från solen och skapar färgerna vi ser i ett norrsken.
Den vanligaste färgen i ett norrsken är grön. När solvinden kraschar in i atmosfärens miljontals syreatomer skapas den gulgröna nyans du kan se nerifrån marken.
-
Foto: Swen Stroop
De röda nyanser som kan uppstå i ett norrsken skapas också av syreatomer. Dessa atomer finns ännu högre upp i atmosfären och avger därför ett något svagare, rött ljus. Den röda färgen är alltid närvarande, men våra ögon är fem gånger känsligare för grönt, vilket gör att vi ibland missar de röda nyanserna.
En stor del av jordens atmosfär består av kväve, men för att aktivera dessa atomer krävs en ännu kraftigare solvind. När detta väl sker avger kväveatomerna en violett nyans. Detta är en ganska sällsynt färg och ses vanligtvis bara under extra starka norrsken.
Ett slut på sökandet
Om du vill maximera dina chanser att se polarsken behöver du befinna dig under eller nära en av polarskensovalerna. Vi reser norr om polcirkeln och tar oss direkt under polarskensovalen för att uppleva himlens ljusfenomen inte bara en, utan flera gånger.
